1/25/2012

Fördelarna med att utmana sig själv!

Malmö
Igår när jag åkte bussen hem från simhallen var jag fylld av en känsla som jag ville dela med hela världen, men som jag tänkte att ingen kan förstå.
Jag tänkte att ingen kan förstå hur lycklig och lugn, hur balanserad och samlad man kan känna sig, hur stor man kan känna sig. Som att ens insida har vuxit, som att man är en ballong som man själv har blåst in massa luft i. Man har expanderat.

Men så vaknade jag den här morgonen och visste att alla i hela världen har har känt, eller känner samma sak. För alla i hela världen har utmanat sig själva vid otaliga tillfällen i livet. Alla har stått framför sin rädsla, sett den i vitögat och nästan gett upp, men sedan tagit hoppet ut i det som skrämmer en mest - och insett att det inte var så läskigt.

Hoppet jag tog igår var ett verkligt, fysiskt hopp. Jag samlade mod och hoppade i en simbassäng.

För mig är det något av det läskigaste jag stött på. Det är extremt påfrestande att stå på kanten till en simbassäng och höra att det är en baggis och att man bara ska hoppa i, medan hela ens person skriker att det är jättefel att hoppa i. Hoppa in i vatten. Vatten som är djupt.

Men så gör man det. Man hoppar i!
Man klättrar ur vattnet och hoppar i igen.
Man klättrar ur vattnet och hoppar i igen.
..och igen.
..och igen!

Första gången man utmanar sig själv skrattar man och hoppar av lycka över att man vågade ta steget ut i det läskiga. Lycka sitter i tills man ska möta utmaningen igen. Då möter man utmaningen med samma rädsla som föregående gång. Men om man upprepar och upprepar och upprepar den läskiga situationen, så försvinner laddningen. Kvar finns bara lyckan.

Igår tog jag chansen att ta steget så många gånger att till sist var lyckan fastsvetsad i mitt hjärta.
I det ögonblicket kände jag mig så hel och stark, som att jag kunde klara vad som helst.
Och det är just det ögonblicket som gör alla år av vattenskräck helt obetydliga.
För jag kan klara allt jag vill! Precis allt jag vill!

1 kommentar: